Matchradar

Super Ballon d'Or: priset som bara delats ut en gång

Super Ballon d'Or är fotbollens mest sällsynta utmärkelse, utdelad bara en enda gång 1989, till Alfredo Di Stéfano. Så gick den unika omröstningen till.

En guldfärgad fotbollstrofé uppställd på en piedestal i ett svagt upplyst museirum
En guldfärgad fotbollstrofé uppställd på en piedestal i ett svagt upplyst museirum

Super Ballon d’Or är namnet på ett fotbollspris som bara delats ut vid ett enda tillfälle: den 24 december 1989. Tidningen France Football instiftade priset för att utse den bästa spelaren under de tre föregående decennierna, och vinnaren blev den spansk-argentinske anfallaren Alfredo Di Stéfano. Ingen annan har någonsin fått utmärkelsen, vilket gör den mer sällsynt än det ordinarie Ballon d’Or som delas ut varje år.

Till skillnad från det vanliga priset, som bedöms utifrån en enskild säsong, byggde Super Ballon d’Or på en helt annan idé: att peka ut den spelare som satt djupast avtryck över en hel epok av fotbollshistorien. Den idén styrde också vilka spelare som överhuvudtaget kunde komma i fråga.

Fakta om priset

FältUppgift
TypFotbollspris
Instiftat avTidningen France Football
UtdelatEn enda gång, 24 december 1989
SyfteUtse den bästa spelaren under de tre föregående decennierna
VinnareAlfredo Di Stéfano
Tvåa och treaJohan Cruyff respektive Michel Platini

Bara flerfaldiga Ballon d’Or-vinnare fanns med i röstningen

Kretsen av tänkbara vinnare var snävt avgränsad från början. Kriteriet för att räknas med i omröstningen var att spelaren själv vunnit det ordinarie Ballon d’Or mer än en gång, vilket gjorde fältet till en sluten grupp av redan krönta legendarer snarare än en bred jämförelse av alla stora spelare genom historien.

De spelare som slutade högst upp i den sammanräknade rankningen var Alfredo Di Stéfano, Johan Cruyff, Michel Platini och Franz Beckenbauer, med Karl-Heinz Rummenigge och Kevin Keegan längre ner i samtliga tre röstgrupper. Att urvalet var begränsat till flerfaldiga vinnare förklarar också varför spelare som var stora namn under samma decennier, men som bara vunnit det ordinarie priset en gång eller inte alls, aldrig var aktuella för Super Ballon d’Or.

Tre röstgrupper avgjorde vinnaren

Till skillnad från det vanliga Ballon d’Or, som avgörs av en enskild juryomröstning, byggde Super Ballon d’Or på tre separata röstgrupper vars resultat sedan vägdes samman.

Den första gruppen var France Footballs egen jury, där Di Stéfano fick 11 poäng, Cruyff 9, Platini 5, Franz Beckenbauer 2, och Karl-Heinz Rummenigge respektive Kevin Keegan 0 poäng vardera. Den andra gruppen bestod av tidigare Ballon d’Or-vinnare, som röstade snarlikt: Di Stéfano fick 8 poäng, Cruyff 6, Platini 3, Beckenbauer 2, och Rummenigge och Keegan återigen 0 poäng.

Den tredje gruppen var tidningens läsare och tv-tittare, och där såg resultatet helt annorlunda ut. Platini fick hela 54,12 procent av rösterna, följd av Cruyff på 25,31 procent, Beckenbauer på 10,60 procent, Di Stéfano på bara 6,40 procent, Rummenigge på 1,42 procent och Keegan på 0,96 procent.

När de tre röstgrupperna vägdes samman blev slutresultatet ändå att Di Stéfano vann, med Cruyff som tvåa och Platini som trea. Jury och tidigare vinnare hade alltså större tyngd i den sammanlagda rankningen än den öppna publikomröstningen, och det avgjorde att priset gick till en spelare som allmänheten själv inte rankade högst.

En hyllning till en hel epok

Motiveringen bakom priset var inte en enskild säsongs prestationer, utan snarare ett försök att peka ut den spelare som betytt mest under en längre period av fotbollshistorien. Di Stéfano hade då redan varit pensionerad spelare i över två decennier, vilket skiljer utmärkelsen från det ordinarie Ballon d’Or, som alltid handlar om det gångna kalenderåret. Just den bakåtblickande karaktären är en stor del av förklaringen till varför priset aldrig delades ut igen: det var tänkt som en engångshyllning snarare än en återkommande tävling.

Att fältet dessutom var begränsat till flerfaldiga vinnare av det ordinarie priset förstärkte den känslan ytterligare. Omröstningen ställde alltså inte en ung stjärna mot en äldre legendar, utan jämförde flera spelare som redan hunnit bevisa sig om och om igen under sina respektive karriärer. Det gjorde det också svårare att argumentera för att resultatet byggde på tillfällig form eller en enskild säsongs uppmärksamhet, vilket ligger nära den grundtanke som France Football själva formulerade för priset.

Vad hände med troféen?

Under många år stod Di Stéfanos Super Ballon d’Or-trofé utställd på Real Madrids museum på Santiago Bernabéu-stadion, tillsammans med hans övriga utmärkelser från spelarkarriären i klubben. Så förblev det tills 2021, då Di Stéfanos barn valde att auktionera ut delar av hans minnesföremål. Troféen ingick i den auktionen och köptes av en anonym budgivare för 187 500 pund. Var den befinner sig i dag är inte offentligt känt.

En engångsutmärkelse i en större prisfamilj

Super Ballon d’Or står inte helt fristående. Det hör ihop med en bredare familj av utmärkelser som France Football byggt upp kring namnet Ballon d’Or, däribland det ordinarie årliga priset och senare tillskott som Ballon d’Or Féminin. Skillnaden är att de övriga är återkommande tävlingar som avgörs på nytt varje år, medan Super Ballon d’Or förblev en isolerad engångshändelse från just den där decemberkvällen 1989, snarare än en del av den löpande kalendern.

Den ställningen, som ett historiskt sidospår till en annars återkommande tradition, är en del av det som gör priset ovanligt. De flesta stora fotbollsutmärkelser mäter en säsong i taget och delas ut på nytt varje år. Super Ballon d’Or gjorde motsatsen: det försökte sammanfatta flera decenniers fotboll i ett enda beslut, och lämnade sedan aldrig utrymme för en omtävling.

Sammanfattning

Super Ballon d’Or förblir en historisk kuriositet snarare än en del av fotbollens löpande prisregn: en engångsutmärkelse där tre olika röstgrupper drog åt olika håll, där en pensionerad legendar till slut gick segrande ur striden trots att den aktiva publikens favorit var en annan spelare, och där själva troféen i dag är spårlöst försvunnen efter att ha bytt ägare på en auktion.

Källor

Vanliga frågor

Vad är Super Ballon d'Or?
Ett fotbollspris som tidningen France Football delade ut en enda gång, den 24 december 1989, till den spelare som ansågs bäst under de tre föregående decennierna. Det beskrivs ofta som ännu mer exklusivt än det vanliga Ballon d'Or.
Vem vann Super Ballon d'Or?
Alfredo Di Stéfano. Han fick flest sammanlagda poäng när rösterna från France Footballs jury och de tidigare Ballon d'Or-vinnarna räknades samman, trots att han inte var allmänhetens förstahandsval.
Vilka spelare rankades högst i den sammanlagda röstningen?
Efter Alfredo Di Stéfano på första plats kom Johan Cruyff på andra plats och Michel Platini på tredje plats, enligt den sammanräknade rankningen i France Football.
Varför fick inte Michel Platini priset trots att han fick flest röster bland allmänheten?
Allmänhetens röster, där Platini fick 54,12 procent mot Cruyffs 25,31 procent, var bara en av tre röstgrupper. France Footballs jury och de tidigare Ballon d'Or-vinnarna gav i stället flest poäng till Di Stéfano, och de grupperna vägde tyngre i slutresultatet.
Var finns troféen idag?
Okänt. Den stod länge på Real Madrids museum på Santiago Bernabéu, men 2021 auktionerades den ut tillsammans med andra av Di Stéfanos minnesföremål och köptes av en anonym budgivare för 187 500 pund.

Alla artiklar

Läs vidare

Alla artiklar